Den etnografiska verksamheten i Göteborg var ursprungligen en avdelning inom Göteborgs Museum, grundat 1861 i Ostindiska huset. Avdelningen växte och blev 1946 ett eget museum, Göteborgs etnografiska museum. År 1993 flyttade verksamheten till Gårda, och 2004 öppnade Världskulturmuseet i sin nuvarande byggnad vid Korsvägen.
Museet arbetar med globala perspektiv på både samtid och historia, med fokus på tvärvetenskap och möten mellan olika konstarter och medieformer. En stor del av samlingarna har sitt ursprung i Sydamerika och insamlades till den etnografiska avdelningen vid Göteborgs museum. Särskilt betydelsefullt är materialet från museichefen Erland Nordenskiölds (1877–1932) forskningsresor till Bolivia, Peru och Ecuador. De föremål och arkivmaterial han förde hem utgör grunden för museets etnografiska och arkeologiska samlingar, som är mycket efterfrågade av forskare världen över.
Nordenskiölds fokus på Sydamerika ledde till fortsatta förvärv av stora arkeologiska och etnografiska samlingar från regionen. Bland de mest kända materialen finns textilierna från Paracas, särskilt de 89 textilier som kallades Paracassamlingen. Denna samling ägdes av Göteborgs stad och återfördes till Museo Nacional de Arqueología, Antropología e Historia del Perú under åren 2014–2021.
Nordenskiöld efterträddes av Walter Kaudern, som under många år bedrev fältarbete på den indonesiska ön Celebes (idag Sulawesi). Därför finns även omfattande samlingar från Sulawesi vid museet.
