Vid Världskulturmuseerna pågår en digitalisering av de 500 000 föremål, en miljon fotografier, 200 000 böcker och tidskrifter samt 700 hyllmeter arkivmaterial som finns i samlingen. Här hittar du en överblick av pågående och avslutade digitaliseringsprojekt.
Världskulturmuseerna har startat ett samarbete med Stiftelsen för Föremålsvård i Kiruna. De ska digitalisera resterande skioptikon och glasnegativ från Missionskyrkans bildsamling samt Etnografiska museets diabilder. Samarbetet kommer ta ca 4 år och de kommer även skriva in grundläggande metadata för samlingarna.
Den 18 september 2018 brann Museu Nacional i Rio de Janeiro, Brasilien, ner. Amazonassamlingen på Världskulturmuseerna är en av de största och viktigaste etnografiska och arkeologiska samlingarna från regionen, utanför Brasilien.
Det övergripande syftet med detta projekt är att skapa ett ramverk för digitalt delande av kulturarvssamlingar från museer till ursprungsbefolkningar. Projektet hoppas hitta en metodologi och praktik som också kommer vara användbar för andra samlingar. Detta projekt, där Världskulturmuseerna är samarbetspart, har beviljats medel för fem år (2021-25) från Vetenskapsrådet.
Vid Världskulturmuseerna förvaras arkiv bildade vid etnografiska avdelningen vid Göteborgs museum vid vilket Erland Nordenskiöld (1877-1932) verkade som intendent åren 1913-1932. Erland Nordenskiöld företog inte mindre än sex expeditioner till Sydamerika, främst till Argentina, Brasilien, Colombia, Bolivia och Peru, från vilka det finns efterlämnade arkivhandlingar i form av fältdagböcker, korrespondens, föremålskataloger, fotografier, kartor m.m.
Nordenskiölds arkiv röner konstant stor internationell uppmärksamhet bland exempelvis arkeologer, etnografer, antropologer och historiker, varför behovet av en digitalisering av nämnda handlingar är mycket omfattande. Arkivhandlingarna avser även att transkriberas och översättas, först och främst till spanska och engelska, för att sedan publiceras i ett antal internationellt välrenommerade forskningsdatabaser.
Tillgängliggörandet av Nordenskiölds arkiv digitalt ska ses i ljuset av det arbete som pågår med att flytta Nordenskiölds samlingar från Stockholm till föremålsmagasin i Göteborg. Projektet präglas av en strävan att förena arkiv och samling på ett sätt som möjliggör kontextualisering samt förväntas öka förståelsen för föremål insamlade under Nordenskiölds expeditioner i Sydamerika.
Digitaliseringen av Nordenskiölds arkiv påbörjas under våren 2023. Du kan läsa mer om Erland Nordenskiöld här.
Osvald Sirén (1879–1966) var konstprofessor, intendent vid Nationalmuseum och Kina-expert. Personarkivet innehåller dagböcker och foton tagna under Siréns resor i Kina under 1910–1930-talet. Dessutom finns här korrespondens, manuskript till Siréns böcker om Kinas konsthistoria och trädgårdskonst, samt referensbilder föreställande föremål från museer och privatsamlingar från Kina och Japan. Digitalisering av arkivdokument och fotografier startades 2021.
Du kan läsa mer om Sirén-samlingen i databasen Carlotta.
Digitaliseringen av glasnegativ startades 2022. Motiven är över 100 år gamla och består av landskap och arkitektur i Kina. Fotografierna är tagna av Kina-experten Johan Gunnar Andersson.
Du kan läsa mer om Andersson-samlingen i databasen Carlotta.
Samlingen består av missionärernas egna bilder som togs för ca 100 år sedan i Kongo och Östturkistan, nuvarande Xinjiang i Kina. För närvarande har vi digitaliserat cirka två tredjedelar av de 22 500 objekt som ingår i samlingen.
Du kan läsa mer om Missionskyrkans bildsamling och dess betydelse via denna länk där forskaren Patrik Hällzon skriver om projektet.
Världskulturmuseerna 3D-fotograferar även sina föremål. Här kan ni se ett manuskript skrivet på koptiska och arabiska. Skrivet 1778 e Kr i Makariosklostret i Wadi Natrun.
Du kan se fler av våra 3D-modeller här:
Digitaliseringen av påsiktsbilder avslutades 2022. Expeditionen leddes av arkeologen Einar Gjerstad och ägde rum på Cypern åren 1927-1931. Bilderna är tagna av John Lindros.
Du kan se bilderna och läsa mer om Cypern expeditionen här.
Digitalisering av de dagböcker Hjalmar Stolpe förde under världsomseglingen med ångfregatten Vanadis 1883-1885. Böckerna beskriver delar av resan samt Stolpes observationer från starten i Karlskrona över Sydamerika, Oceanien, Asien och Afrika. Digitaliseringen genomfördes 2021.
