Vad är kulturarv, varför ska det skyddas och vad säger lagen? Här har vi listat och förklarat en del begrepp och svarat på frågor som hänger ihop med hotade kulturarv. Och ger tips på hur du kan få veta mer.
Vad är kulturarv?
Svar: Kulturarv är ett begrepp som är svårt att definiera. Man kan säga att det består av olika uttryck för mänsklig verksamhet. Oftast tänker vi på det materiella kulturarvet såsom byggnader, fornlämningar och föremål, men det finns också ett immateriellt kulturarv som består av till exempel sedvänjor, traditioner, berättelser och musik. Kulturarvet är inte statiskt utan förändras över tid. Det finns ingen bestämd tidsgräns när något börjar räknas som kulturarv. Redan i vår egen livstid deltar vi alla i skapandet av både dagens och morgondagens kulturarv.
Vad är världsarv?
Svar: Vissa delar av kulturarvet anses vara så viktiga att de klassas som världsarv. Ett världsarv är ett kulturminne eller naturminne som är så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten att bevara det för framtida generationer. Det är en plats, miljö eller ett objekt som på ett unikt sätt vittnar om jordens och människans historia. När platsen, miljön eller objektet upptagits på Unescos världsarvslista ska de garanteras skydd och vård för all framtid. Eftersom världsarven är så viktiga är de också särskilt hotade i konflikter. Läs mer om världsarv på Unescos hemsida: UNESCO World Heritage Centre
Vad menas med kulturföremål?
Svar: Kulturföremål är ett samlingsbegrepp för saker som har tillverkats och/eller använts av människor. Det kan vara allt från stenåldersyxor, medeltida krukskärvor, illustrerade manuskript, gudaskulpturer eller naturligt formade stenar som har haft stor ceremoniell betydelse för en grupp människor. Många länder i världen har en lagstiftning som säger att om ett kulturföremål är äldre än till exempel 100 år, så är det skyddat. Då krävs det oftast tillstånd för arkeologiska utgrävningar, och intyg från en nationell myndighet att få exportera och/eller sälja kulturföremål. I Sverige är det Riksantikvarieämbetet du ska vända dig till om du vill ha ett sådant exporttillstånd.
Varför ska man bevara kulturarvet?
Svar: Kulturarvet är en viktig del av vår identitet. Det är vårt gemensamma minne som berättar om de människor som har levt före oss och om hur dagens samhälle vuxit fram. Ofta har kulturarvet en stark symbolisk laddning som gör det extra utsatt i händelse av krig och konflikt. Samtidigt kan just denna laddning vara en enande faktor vid återuppbyggnad, försoning och utveckling efter en konflikt. Många gånger är kulturarvet också en ekonomisk resurs som ger människor arbete och inkomst.
På vilket sätt hotas kulturarvet av krig och konflikt?
Svar: Kulturarvet hotas på flera sätt vid krig och konflikter. Det kan handla om medveten eller omedveten förstörelse eller olika former av stöld och plundring.
Krig och konflikter leder ofta till stölder och plundring av museiföremål, konst och antikviteter, men även i tider av fred och stabilitet förekommer plundring och illegal handel. Föremålen smugglas ut ur landet och säljs på en internationell marknad. Ett föremål kan färdas en lång och krånglig väg, passera genom många mellanhänder och förses med falska papper som kan göra det mycket svårt att bevisa att ett föremål är stulet. Köparna handlar många gånger i god tro.
I konflikter kan olagliga utgrävningar förekomma, där man helt enkelt gräver upp arkeologiska platser i jakten på föremål. På så sätt försvinner inte bara själva föremålen utan även möjligheten att i framtiden utvinna kunskap om det förflutna.
Plundring och förfalskning kommer bara att finnas så länge det finns en marknad för föremålen. Skulle efterfrågan försvinna skulle också denna förstörelse av kulturarvet upphöra.
Den lönsamma marknaden för antika föremål leder också till att den industri som producerar förfalskningar kan blomstra. Välgjorda kopior av fornfynd blandas med original, och kan vara mycket svåra att upptäcka.
Finns det lagar som handlar om kulturarv?
Svar: De flesta länder i världen har lagar som skyddar det egna kulturarvet. Några länder har lagar som instiftades redan på 1800-talet eller början av 1900-talet. Lagarna definierar vad som är ett skyddat kulturföremål, vilka som har rätt att bedriva arkeologiska undersökningar, vilka som äger kulturföremål som ännu inte hittats, vem som har rätt att utfärda exportlicenser – för att nämna några saker. Unesco har samlat många av dessa lagar i en databas: (länk) UNESCO Database of National Cultural Heritage Laws | United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization
Har Sverige skrivit på några internationella avtal som berör kulturarv?
Svar: Det finns flera internationella konventioner som berör skydd av kulturarv. Sverige har ratificerat följande:
Det finns även flera resolutioner, deklarationer och andra instrument kring kulturföremål som Sverige har skrivit under och/eller antagit:
Vad säger lagen om att importera föremål från konfliktområden?
Svar: Sedan 2019 finns Europaparlamentets och rådets förordning 2019/880 om införsel och import av kulturföremål från länder utanför EU. Utöver denna finns det i Sverige ingen lagstiftning som reglerar införsel av kulturföremål och antikviteter från andra länder. Däremot har FN utarbetat konventioner för att skydda kulturarvet. Unesco, som är FN:s organ för samarbete inom utbildning, kultur, vetenskap och kommunikation, har utarbetat fyra konventioner inom kulturarvsområdet som Sverige har skrivit under.
Sverige har också anslutit sig till 1995 års Unidroit-konvention om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt.
Vidare förbjuder FN:s säkerhetsrådsresolution 2199 handel med kulturföremål från Syrien och Irak. Inom det området finns även EU-lagstiftning med samma syfte. Sveriges regering har enligt FN:s säkerhetsrådsresolution utfärdat sanktioner som förbjuder all handel med kulturföremål från Syrien och Irak. Sanktionerna gäller föremål som lämnat Irak efter 6 augusti 1990 eller lämnat Syrien efter 9 maj 2011. Att bryta mot dessa sanktioner kan innebära fängelsestraff.
Varför ska man skydda kulturarvet medan människor dör eller tvingas på flykt?
Svar: Det kan tyckas cyniskt att tala om skydd av kulturarvet i konflikter där människor skadas och dödas, och naturligtvis är skyddet av människor och människoliv alltid det som kommer i första hand. Men man måste komma ihåg att kulturarvet är en mycket viktig del av vår identitet. Kulturarvet är vårt gemensamma minne som berättar om de människor som levt före oss och om hur dagens samhälle vuxit fram. Ofta har kulturarvet stark symbolisk laddning som gör det extra utsatt i händelse av krig och konflikt. Samtidigt kan just denna laddning vara en enande faktor vid återuppbyggnad, försoning och utveckling efter en konflikt.
Många gånger är kulturarvet en del av en turistindustri, och fungerar därmed också som en ekonomisk resurs som ger människor arbete och inkomst.
Ibland utgör stöld av kulturarvsföremål en inkomstkälla för en eller flera stridande parter. I Syrien och Irak har systematisk plundring av museer och utgrävningsplatser använts som inkomstkälla av bland annat IS, vilket är anledningen till att FN:s säkerhetsråd har förbjudit handel med konst och antikviteter från dessa länder.
Är det inte bättre att föremål och antikviteter kommer hit än att de är kvar i konfliktområden där de riskerar att förstöras?
Svar: Eftersom all forskning visar att det är marknaden i västvärlden som fungerar som motor för plundring och illegala utgrävningar i till exempel Syrien och Irak (men också på många andra ställen) så kommer varje föremål som hamnar på denna marknad bidra till fortsatt brottslighet i ursprungsländerna. Stölder från museer och privatpersoner, illegala utgrävningar och produktion av förfalskningar kommer också att fortsätta.
Hur stort är problemet i Sverige?
Svar: Sett i ett internationellt perspektiv är Sverige en liten marknad. Genom att öka kunskapen om problemen kan vi se till att det förblir så.
Vad är problemet med illegala utgrävningar? Sakerna ska väl ändå upp förr eller senare?
Svar: En arkeologisk utgrävning bygger på vissa metoder och rutiner. För att kunna tolka ett arkeologiskt föremål är det avgörande att veta var det har hittats och tillsammans med vilka andra föremål. Det är föremålen och kontexten (sammanhanget) tillsammans som ger oss kunskap om de människor som levt före oss. Om inte sådana saker dokumenteras riskerar ett föremål att tolkas fel eller bli helt obegripligt. Har saker grävts upp utan ordentlig dokumentation kan sammanhanget aldrig återskapas, utan kunskapen går för alltid förlorad.
Vilka är Världskulturmuseerna?
Svar: Statens museer för världskultur grundades 1999 med uppdrag att visa och levandegöra världens kulturer, särskilt kulturer med ursprung utanför Sverige. Myndigheten ska dokumentera och belysa olika kulturers yttringar och villkor samt kulturmöten och kulturell variation, historiskt och i dagens samhälle, nationellt och internationellt.
Myndigheten består av fyra museer: Medelhavsmuseet, Östasiatiska museet och Etnografiska museet i Stockholm samt Världskulturmuseet i Göteborg.
Tillsammans förvaltar vi samlingar med mer än 450 000 föremål, cirka 1 miljon bilder, över 500 hyllmeter arkivhandlingar, 300 filmer samt fyra bibliotek vars sammanlagda bestånd utgörs av cirka 160 000 böcker och tidskrifter.
Har Världskulturmuseerna stulna och plundrade föremål i sin samling?
Svar: Världskulturmuseernas samling har sitt ursprung på 1600-talet när samlandet började att bli en populär sysselsättning. Sedan dess har samlingen vuxit för varje år som går. Idag bedriver myndigheten aktiv proveniensforskning, d.v.s. att föremålens historia bakåt spåras (varifrån kommer det, vem hittade det, vilka har ägt det och hur kom det till Sverige). En anledning till att vi gör det är för att undersöka om vi har gjort fel när vi har förvärvat något till vår samling. Det har uppdagats föremål som har blivit del av samlingen på ett felaktigt sätt. Världskulturmuseerna har två mål med sin proveniensforskning. Det ena är att inga nya förvärv till samlingen ska vara en del av illegal handel, plundring och förstörelse. Det andra är att återlämna föremål till sin rättmätige ägare, om en sådan finns, så kallad repatriering eller restitution. Här kan du läsa myndighetens policy om återlämnande (PDF).
Hur har Världskulturmuseernas samling tillkommit?
Svar: Bland de äldsta samlingarna finns föremål som Carl von Linnés lärjungar tog med sig hem från sina resor runtom i världen. Upptäcktsresande, missionärer, arkeologer, etnologer och andra har därefter fört med sig föremål till Sverige. Här finns även gåvor från kungligheter och diplomater, och föremål som myndighetens egen personal har samlat. En stor del har tillkommit som gåvor från privatpersoner. Majoriteten av vår samling har tillkommit på lagliga och etiska sätt, men det finns föremål som har blivit stulna, plundrade och illegalt utförda från sina hemländer.
Har du ett föremål du vill veta mer om?
Svar: Har du ett föremål du vill veta mer om? Undrar du över värdet på något du äger? Tyvärr har vår personal inte möjlighet att hjälpa till med att identifiera privatpersoners kulturföremål. Vi utför inte heller ekonomisk värdering av föremål. Varför inte? Det går nämligen emot de etiska, internationella regler vi som en professionell museimyndighet följer. Läs gärna mer här: http://icomsweden.se/
Även om vi inte kan hjälpa dig direkt kan du själv göra ett försök att lära dig mer om ett föremål med hjälp av vår databas eller med ett besök till något av våra bibliotek.
Har du ett föremål du vill återbörda?
Svar: Vi blir kontaktade av privatpersoner som inser att de har kulturföremål i sin ägo som de inte vill behålla. Världskulturmuseerna är idag mycket restriktiva med att förvärva kulturföremål till sin samling om där saknas dokumentation såsom exporttillstånd eller kunskap om föremålets ursprung, tillverkare eller användare. Vi rekommenderar istället att du tar kontakt med relevant ambassad och frågar om de vill ta emot föremålet för att återbörda det till sitt hemland. Ambassader är ofta mycket tacksamma för varje möjlighet att återfå ett förlorat kulturarv.
Har du ett föremål som du inte vet varifrån det kommer, eller vilken kultur det tillhör, så finns det idag ingen bra lösning för vad man borde göra med det. Vårt förslag är att behålla det inom familjen och att låta föremålet gå i arv.
Vart ska jag vända mig om jag misstänker att ett föremål är olagligt importerat?
Svar: Kontakta polisen som har en specialgrupp som arbetar med dessa frågor.
Det finns databaser för stulna föremål:
Du kan även kontakta International Council of Museums (ICOM) om du vill ha hjälp med identifiering av misstänkta föremål: illicit-traffic@icom.museum
Var kan jag lära mig mer om det här ämnet?
Svar: Illegal handel av kulturföremål och förstörelse av kulturarv är ett globalt problem. Här finns länkar och lästips för dig som vill veta mer. Har du förslag på vad som borde finnas med här, skriv till info@varldskulturmuseerna.se och märk det med Hotat kulturarv.
Unesco Fight Illicit Trafficking of Cultural Property (unesco.org)
ICOMOS Home - International Council on Monuments and Sites (icomos.org)
Riksantikvarieämbetet Kulturarvsbrott | Riksantikvarieämbetet (raa.se)
Changing Hands, Changing Meanings: Researching Cultural Heritage Trafficking in the Nordic Region Changing Hands, Changing Meanings: Researching Cultural Heritage Trafficking in the Nordic Region (wordpress.com)
Culture Crime News News — Culture Crime News
Trafficking Culture Trafficking Culture
Athar Project ATHAR Project
Victoria & Albert Museum, Storbritannien V&A · Culture In Crisis (vam.ac.uk)
International Centre for the Study of the Preservation and Restoration of Cultural Property Homepage | ICCROM
Antiquites Coalition The Antiquities Coalition | Pioneers Against Cultural Racketeering
SAFE Our Stories — SAFE (savingantiquities.org)
Blue Shield International Blue Shield International - Protecting cultural heritage (theblueshield.org)
The Central Registry of Information on Looted Cultural Property 1933-1945 Welcome to lootedart.com
Commission for Art Recovery Commission for Art Recovery (commartrecovery.org)
International Research Portal for Records Related to Nazi-Era Cultural Property International Research: Nazi-Era Cultural Property (IRP2 Demo) (ehri-project.eu)
Vad kan jag göra för att skydda kulturarv?
Svar: Du kan hjälpa till på många olika sätt:
Ta hand om vårt gemensamma kulturarv!
