För att skapa kontinuitet i miljöarbetet, är det bra att upprätta ett miljöledningssystem. Då kan verksamheten systematiskt arbeta med minskad miljöpåverkan och ständig förbättring.
Ett av de första stegen är att genom en miljöutredning ta reda på varifrån verksamhetens främsta miljöpåverkan kommer. Här rekommenderas en oberoende utvärdering, även om det innebär en kostnad.
För museer kan det till exempel vara viktigt att hålla ögonen på kopplingarna mellan utställningar, publika aktiviteter som lyfter hållbarhetsrelaterade frågor samt egen miljöpåverkan.
När man vet var miljöpåverkan ligger, upprättas en miljöpolicy med utgångspunkt i att arbeta med just dessa områden. Dessutom behövs andra styrdokument som rese- och inköpspolicy, riktlinjer för hantering av kemikalier och rutiner för avfallshantering. Dessa kompletterande dokument ska tydliggöra förhållningssätt och syfte för medarbetare och andra intressenter.
Med utgångspunkt i miljöpolicyn, upprättas mätbara mål med handlingsplan och ansvarsfördelning. Arbetet följs sedan upp och utvärderas, vilket resulterar i nya eller reviderade mål/handlingsplaner. På så vis hålls miljöarbetet levande och mätbart. Här är det viktigt med regelbundna intervaller i arbetet.
Miljöledning - Naturvårdsverket (naturvardsverket.se)
Det är inte ovanligt att miljömålen blir alltför många och alltför otydliga. Ofta är ambitioner och vilja större än vad organisationen för tillfället mäktar med. Ett tips är att börja i mindre skala och prova sig fram. Mål som inte uppfylls kan tyda på en mängd saker; kanske var de otydligt formulerade, kanske gavs arbetet inte tillräckligt med tid/resurser.
Många kollegor har lång erfarenhet av att arbeta systematiskt med miljöförbättringsarbete, det kan vara en god idé att ta inspiration och stöd från andra i branschen. Ett par exempel finner ni nedan:
Statens maritima och transporthistoriska museer
Vänermuseet
Miljöledningssystemet kan - men måste inte - certifieras enligt en standard. Vanligast är den internationella standarden ISO 14001 eller dess europeiska motsvarighet EMAS. Det finns också miljödiplomering enligt Svensk Miljöbas. Denna är mindre omfattande än ISO och EMAS och kan vara bättre alternativ för mindre organisationer. Vilken typ av certifiering/diplomering som är lämpligast kan bero på vilken huvudman verksamheten har. Avgörande är också i vilken utsträckning det finns personal med uppgift att arbeta med miljö-/hållbarhetsfrågor i organisationen.
En certifiering/diplomering säger i sig inte något om det faktiska klimatavtrycket. Men den intygar att det finns ett systematiskt miljöarbete för ständig förbättring på plats och att detta arbete är utvärderat och godkänt av en extern och oberoende part.
