Frågor & Svar

Varför har ni gjort en förstudie gällande Världskulturmuseernas lokaler? 

- Museer har ett långsiktigt ansvar för ovärderliga och omfattande samlingar, vilket också kräver långsiktiga lokallösningar. Brister när det gäller säkerhet, fysisk tillgänglighet och arbetsmiljö kan leda till stora framtida kostnader och innebära risker för människors hälsa, byggnader och samlingar. Syftet med förstudien har varit att ge fördjupade insikter om olika handlingsalternativ. Den ger därmed ett gediget underlag inför framtida vägval rörande Världskulturmuseernas lokalförsörjning. Museer med sitt långsiktiga ansvar för stora samlingar behöver långsiktiga lokallösningar. 

Hur stor del av myndighetens totala budget går till sammanlagda lokalkostnader för museerna och föremålsmagasinen? 

 - För år 2021 beräknas lokalkostnaderna till 39 procent av myndighetens totala kostnader. 

Stämmer det att Världskulturmuseets hyreskostnad ensam står för nästan hälften av myndighetens totala kostnader?  

-  Nej, Världskulturmuseets hyreskostnad motsvarar 13 procent av myndighetens totala kostnader.  

Hur stor andel av hyreskostnaderna står respektive museum för?  

- Världskulturmuseet står för 41 procent, Etnografiska museet 27 procent,  
Medelhavsmuseet 14 procent och Östasiatiska museet 13 procent av den totala hyreskostnaden. 

Vilket museum har högst hyra per kvadratmeter?  

-  Högst kvadratmeterhyra har Medelhavsmuseet på Fredsgatan i Stockholm följt av Världskulturmuseet vid Korsvägen i Göteborg. I tabellen redovisas kvadratmeterhyran för samtliga lokaler Världskulturmuseerna disponerar, inklusive de stora föremålsmagasinen i Stockholm och Göteborg.  

Varför har inte lokalsituationen i Göteborg utretts i förstudien? 

- Samtliga lokaler, inklusive Världskulturmuseet, har ingått i förstudien. Efter en genomlysning av funktioner och flöden som var klar 2018, konstaterades att Världskulturmuseets lokaler har goda förutsättningar att leva upp till rådande lagkrav och krav på ändamålsenlighet. Myndigheten har även redan genomfört yteffektivisering i dessa lokaler och frigjort ytor för uthyrning till en annan myndighet.

Är det Statens fastighetsverks marknadshyror som är problemet? 

- Marknadshyror i sig måste inte medföra problem, förutsatt att myndigheten får täckning för sina kostnader. Detta har dock inte alltid varit fallet. Myndighetsanslaget räknas upp enligt en pris- och löneomräkningsmodell (PLO) som ska medföra att anslaget över tid täcker myndigheters lokalkostnader, med undantag för större ombyggnadskostnader. Men för Världskulturmuseernas del har detta inte varit fallet under ett antal år. En orsak är att det saknas synkronisering mellan hur Statens fastighetsverk sätter sina marknadsmässiga hyror respektive hur Ekonomistyrningsverkets så kallade rikthyror fastställs. De senare ligger till grund för justering av anslag i omräkningsmodellen. För myndighetens del har detta genom åren slagit åt båda håll. Den generella uppräkningen enligt PLO-modellen täcker inte heller större investeringar i lokalerna för att åtgärda brister mot lagkrav eller anpassningar för ökad ändamålsenlighet. Ej heller genomförandekostnader i form av till exempel flyttkostnader. För dessa kostnader behöver myndigheten äska särskilda medel hos regeringen i sitt budgetunderlag. 

Hur länge dröjer det innan ni vet om museerna måste flytta? 

- Nu ska myndighetens ledning ta ställning till hur man tar förstudiens rekommendationer och förslag vidare. Ett första steg är att låta utreda ett fåtal lokalalternativ i detalj. Beslut om vilka dessa är hoppas ledningen kunna fatta före årsskiftet. De detaljerade utredningarna beräknas vara klara under 2022. Projekteringstiden för en ny- eller ombyggd lokal uppskattas till 6-7 år, oberoende av vilket lokalalternativ som väljs.  

Kommer Medelhavsmuseet, Östasiatiska museet och Etnografiska att stängas medan förbättrade eller nya lokaler ordnas?  

- Det kan bli aktuellt, beroende på vilka insatser som ska göras i lokalerna. Det är i nuläget för tidigt att besvara den frågan.   

Riskerar inte mer av kulturarvet att hamna i magasin i stället för att vara tillgängligt i utställningar och för forskare?  

- En av de stora poängerna med att sörja för den strategiska lokalförsörjningen är att samlingarna ska ges förbättrade förutsättningar att förvaltas på ett ändamålsenligt sätt. De ska också kunna visas för allmänhet och vara tillgängliga för forskning, kunskapsutveckling och utställningssammanhang.  

Hur mycket kan detta komma att kosta?  

- Den fördjupade förstudien innehåller en rad ekonomiska analyser som beskriver bland annat uppskattade investeringskostnader (påverkar framtida hyresnivåer) och genomförandekostnader (puckelkostnader för exempelvis flytt av samlingar, nya basutställningar och dubbel hyra). Analyser har även gjorts av möjliga förändringar i personal- och driftkostnader för att ge en bild av de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna i alternativen. Men för att mer träffsäkert avgöra hur olika alternativ stödjer en långsiktigt hållbar ekonomi, behöver finansieringsformer och villkor klargöras. 

Östasiatiska museet höll stängt i flera år och renoverades i mitten av 00-talet – räckte inte det för att förbättra lokalerna långsiktigt?  

- Delar av byggnaden förbättrades – inte minst vad gäller arbetsmiljö. Men fokus låg på att utveckla basutbudet med flera nya basutställningar. Den fördjupade förstudien har identifierat ett antal brister mot rådande lagkrav som rör brandsäkerhet och tillgänglighet.   

Varför har ni inte börjat med att utreda innehållsfrågor och hur museernas olika profiler skulle kunna utvecklas i olika lokalalternativ? 

- Vi har med hela organisationen genomfört ett stort visionsarbete som beskriver vilken roll och riktning Världskulturmuseerna vill ta. I arbetet med den fördjupade förstudien har medarbetare utifrån sin specialistkompetens även bidragit till att beskriva hur våra olika verksamheter bör bedrivas i framtiden, optimerat och lokalneutralt. Däremot har vi ännu inte utrett hur respektive museum skulle kunna profileras i de olika lokalalternativen. Den frågan kommer vi att fördjupa oss i under det närmaste halvåret. 

Hur kan en lokal vara godkänd av Statens fastighetsverk men ändå inte uppfylla lagkrav som gäller för Världskulturmuseerna?  

- Som museimyndighet lyder Världskulturmuseerna under en rad regelverk och lagar som rör till exempel säkerhet, brandskydd, tillgänglighet och arbetsmiljö. En förutsättning för att kunna leva upp till dessa krav är lokaler som stödjer dem. Lokalerna behöver dessutom vara ändamålsenliga i relation till myndighetens uppdrag. För att uppnå dessa syften kan befintliga lokaler behöva uppgraderas/byggas om. Därmed inträder lagkrav för ombyggnation, vilket är strängare än de krav som generellt ställs på äldre byggnader.  

Vilka lokalalternativ ska utredas i detalj?   

- Ledningen har ännu inte fattat beslut men bedömer att ett sådant kommer före årsskiftet.  

Varför kan ni inte bara förbättra era befintliga lokaler och låta museerna ligga där de ligger idag? 

- För att vi ska kunna vara kvar i befintliga lokaler, måste dessa uppgraderas mot rådande lagkrav samt krav på ökad ändamålsenlighet. Detta finns med som alternativ i den fördjupade förstudien. Förstudien konstaterar dock att det är mycket dyrt alternativ – om ens möjligt. Dessutom innebär det få möjligheter att optimera verksamheten. Därför är det rimligt att i detalj ta fram förutsättningar för andra alternativ, vilket myndigheten avser att göra.