Här finner du Världskulturmuseernas forskningsstrategi för 2022 till 2025.
Forskningsstrategin utgår från myndighetens forskningspolicy (dnr 209/2018) och aktuella verksamhetsplaner. Strategin beskriver målsättningar inom de sex för myndigheten prioriterade fokusområdena under perioden.
Utöver dessa fokusområden har vi också generella utåtriktade ambitioner som genomsyrar samtliga fokusområden såväl som forskningsverksamheten i stort. Dessa ambitioner utgår från myndighetens målsättning om ökad samverkan och tillgänglighet.
I detta arbete ska vi stärka vår roll som arena för populärvetenskaplig forskningsförmedling i utställningar och övrig verksamhet. Vi ska säkerställa öppen tillgång (Open Access) när vi publicerar forskningsresultat så att vårt arbete blir tillgängligt för flera. Därtill ska vi underlätta för externa aktörer att forska på våra samlingar liksom på övrig verksamhet. Vi eftersträvar kritiska perspektiv genom samverkan med forskare och organisationer från ursprungsgrupper och andra intressenter.
Världskulturmuseerna har under perioden ambitionen att vara ledande i Sverige kring frågor om:
Inom fokusområde hotade kulturarv prioriteras forskning som kartlägger, analyserar och motverkar illegala utgrävningar, handel med stulet kulturarv och förlusten av kulturell mångfald av olika skäl, bland andra klimatförändringar. Vi arbetar med hotade kulturarv utifrån en bred geografisk och konceptuell förståelse av begreppet, i vilket vi också inkluderar immateriellt kulturarv.
Inom fokusområde proveniens och repatriering prioriteras provenienskartläggning av de samlingar som myndigheten förvaltar, vilket är en förutsättning för att kunna arbeta effektivt och proaktivt med återlämnandeprocesser. Vårt proveniensarbete ska utgå från vetenskaplig proveniensforskningsmetodik, ta sin utgångspunkt i breda geografiska eller tematiska områden, och vägledas av tvärvetenskapliga samarbeten och jämförande studier.
Utöver ovan nämnda forskningsområden ska myndigheten även prioritera följande områden:
Inom fokusområde miljöhistoria prioriteras forskning som belyser olika kunskapsparadigm med särskilt fokus på relationen mellan samlingar, kulturarv och förlorad eller hotad ursprungsmiljö. Vi ser möjliga utvecklingsområden kring metoder för att studera föremål som historiska arkiv, ursprungsfolks kunskap, miljö- och materialkunskap och tvärvetenskapliga samarbeten med miljöforskare.
Vi ser också ett framtida behov av ett ramverk för hur de samlingar som myndigheten förvaltar kan användas som en bro mellan naturvetenskap och humaniora.
Inom fokusområde utställningsmediet söks fördjupad kunskap innan, under och efter utställningsproduktioner. Metodutveckling eftersträvas i samskapande processer med relevanta intressenter. Systematisk utvärdering ska kontinuerligt stärkas och ny kunskap skapas om utställningsrummet, dess gestaltning, interaktivitet och tillgänglighet. Även gränssnittet mellan digitala och analoga samt experimentella utställningar är av intresse att utveckla, likaså hållbarhetsaspekter genom hela utställningsprocessen.
Inom fokusområde museididaktik och lärande är utveckling av lärande i samskapande dialog, samt det multimodala och upplevelsebaserade lärandet prioriterat. Därutöver är teknikutvecklingens möjligheter viktiga att bättre förstå med fokus på hur interaktion och engagemang kan stärkas i vårt digitala utbud. Målsättning finns även att utveckla kunskap kring pedagogsamlingen och dess didaktiska möjligheter.
Inom fokusområde digitisering och digital förmedling av samlingarna föreslås ett stärkt fokus på digital humaniora, och stegvis utveckling av vår samlingsdatabas som en modul i forskningens infrastruktur.
Vi vill utveckla nya lösningar som gör samlingarna mer användbara för forskarsamhället. Vi ser stor potential i prövande ansatser med nya digitala tekniker (AI) för bättre metadata, som skapar ingångar till ny forskning. I samskapande och dekoloniala projekt med relevanta intressenter är vi lyhörda i mötet med lokala kunskapssystem och tekniska förutsättningar.
