Tyra Kleen (1874-1951) var konstnär, författare, teosof och engagerad i kvinnofrågor. Hon drogs till friheten, resor och till att utforska de andliga aspekterna av livet. Kleen stack även ut genom att vara konstnär och ogift i en tid då kvinnor saknade rösträtt och var underordnade män inom de flesta samhällsområden. Trots förutsättningarna blev Kleen under sin livstid uppmärksammad som konstnär och författare.
Tyra Kleen fick aldrig några barn utan testamenterade sin konst, sitt arkiv och sina samlingar till Riddarhuset. Kleen bestämde att konsten inte skulle offentliggöras förrän 50 år efter hennes död. Dessa samlingar finns nu idag hos Etnografiska museet i Stockholm. Sedan år 2001 har Kleens konstnärskap återigen uppmärksammats via litteratur och utställningar. På Norrköpings konstmuseum visas för tillfället utställningen ”Tyra Kleen – Ständigt sökande”. Flera av objekten som visas i utställningen är inlånade från Etnografiska museet. I utställningen visas även reprofotografier av Tyra Kleens fotoalbum som har tagits fram för digitalisering. De tre albumen innehåller hundratals fotografier från Bali. Fotografierna togs 1919-1921 då hon ensam reste till Bali och Java.
Kleen reste till Bali bland annat för att studera dans som hon betraktade som den högsta konstformen. Man kan se att det är Kleens handstil på albumen och fotografiernas baksidor, och vissa av bilderna känns igen från den mindre skioptikonsamlingen. I albumen finns även vykort och en del av fotografierna kan vara inköpta. Att hon fotograferade mycket återberättas i förordet till boken ”Strövtåg i Orienten”.
Kleen var symbolist och jobbade mycket med att förmedla en känsla och idéer via konsten. Fotografierna var troligtvis en värdefull källa till Kleens färgrika gouacher som skulle avspegla och fånga den balinesiska dansen. Syftet med dansverken var att undersöka och avbilda i en mer antropologisk anda. Detta uppskattades i Sverige där hon fick Johan Axel Wahlbergs silvermedalj för sitt utforskande arbete i den indonesiska övärlden.
Fotografierna är omsorgsfullt organiserade utifrån tre teman: ”tempel mm”, ”danser, skådespel” och ”likbränning, bad, landskap”. Bilderna och baksidorna som ibland har små anteckningar är numera digitaliserade och finns i samlingsdatabsen Carlotta.
Vi hoppas att albumen kan leda till nya insikter och ett ökat intresse från forskare och allmänhet.
Karolina Mikulska
Bildintendent
Världskulturmuseerna
