Klimat, hållbarhet, kulturarv och framtid – vad kan Sverige lära av Indiens högsta stat?
Lär- och lektionsmaterial för gymnasieskolan i ämnen som Geografi, Historia, Samhällskunskap, Religion, Naturvetenkunskap och Engelska. Materialet passar även vuxenutbildning.
Vad kan ett elddon från Ladakh berätta om soluppvärmda hus?
Vad är egentligen en glaciär och varför byggs det artificiella glaciärer?
Varför är smörte viktigt att dricka på vintern?
Svaret på dessa frågor får du i vår film och presentation om bergsregionen Ladakh. Indiens högsta region bär på en unik historia och många intressanta lösningar på utmaningar som hela världen står inför såsom klimatförändringar, turism, hållbarhet och förvaltandet av kulturarv tillsammans med utveckling.
Ett studie av Ladakh ger nya perspektiv på vikten av lokal produktion, självförsörjning och kulturarv inom ungas utbildning.
Ladakh, eller Lilla Tibet som det även kallas, är en region i norra Indien med särpräglad kultur och identitet. Regionen tillhör den tibetanska kultursfären och har alltid haft nära band med grannlandet Tibet. På grund av Ladakhs placering uppe mellan bergskedjorna Himalaya och Kunlun har regionen under årtusenden befunnit sig både avskuren och samtidigt mitt i smeten. Genom Ladakh och regionens huvudstad Leh har den historiska handelsrutten Sidenvägen pulserat och därmed lockat handelsmän från hela världen.
I samband med Indiens självständighet 1947 blev Ladakh en del av det nybildade landet. Plötsligt befann sig Ladakh mitt emellan Kina, Pakistan och Indien och de politiska intressen och konflikter som följde därtill, speciellt i relation till Ladakhs närhet till Jammu Kashmir. Som konsekvens av den upptrappade spänningen mellan länderna valde Kina att stänga gränsen mot Indien vilket mer eller mindre isolerade Ladakh från omvärlden under decennier.
Under 1970-talet hade Indien byggt en egen motorväg över bergen och öppnade upp regionen för turism samma decennium. Intresset från omvärlden var stort, inte bara för regionens spektakulära öken- och bergslandskap, men även kring människornas sätt att leva, något som då var mer eller mindre opåverkat av industrialiseringens framväxt.
I dag möter Ladakh stora hot. De för regionen oumbärliga glaciärerna smälter alltmer, den biologiska mångfalden har minskat, turister kommer i tusentals och den livsstil som innan försett regionen med mat och vatten året om håller på att glömmas bort.
I presentationsfilmen på 35 minuter berättar museolog Sandra Jakobsson om Ladakh, regionens historia, förändring och dess utmaningar i dag. Filmens narrativ utgår bland annat från Världskulturmuseernas och Etnografiska museets föremål och bilder som knyts an till globala perspektiv för att slutligen ta tittaren tillbaka till Sverige och utmaningar som finns här.
Tillsammans med interaktiva frågor under filmens gång får eleverna en chans att reflektera och diskutera kulturarv, höjdsjuka, Sveriges glaciärer och mycket mer. Med pauser och diskussion rör sig materialet allt som allt om en lektion på cirka 60 minuter.
Inför och efter presentationsfilmen erbjuds även möjligheten att lära sig mer om masskonsumtion och dess konsekvenser genom Världskulturmuseernas digitala plattform Human Nature Skola. Lärarmaterialet erbjuder även fördjupningsmaterial för eleverna med många olika infallsvinklar:
Efter filmen kan klassen delas in i grupper och tilldelas olika frågeställningar. De får studera och besvara olika frågor som har avstamp i Ladakh men som sedan sätts i en svensk kontext. Arbetet kan sedan presenteras för klassen under 15–20 minuter.
Lär- och lektionsmaterialet Ladakh ger en bred och djup bild av den komplexa tillvaron människor i Ladakh lever i och problem de står inför – men även insikt i hur stora problem kan lösas med enkla medel. Eleverna får dessutom perspektiv på sin egen tillvaro och lär sig på ett unikt sätt använda olika former av källor - något som Skolverket inför läroplanerna (LGY 22 och LGR 22) sett att lärare haft en utmaning med tidigare och därmed ser som extra betydelsefullt för framtida undervisning.
Lärarresursen bygger på en kombination av museets samlingar och dokumentation, nutida artiklar och forskningsrapporter, samt iakttagelser från presentatörens tid i Ladakh som praktikant för Framtidsjorden 2018-2019. Framtidsjorden (Future Earth) är ett internationellt nätverk med lokala organisationer i Sverige, Latinamerika och Asien. Deras övergripande mål är att utveckla ekologiskt hållbara och socialt rättvisa samhällen.
Obs! Har du använt denna lärresurs eller någon av Världskulturmuseernas övriga? Vi vill ständigt utveckla våra digitala lärresurser. Har du som lärare i skolan tid och möjlighet att besvara ett kort formulär vore vi mycket tacksamma för det.
