De föremål, kvarlevor och artefakter som visas på denna digitala plattform tillhör till stora delar Medelhavsmuseets arkeologiska samling. Denna samling grundar sig på tre historiska bakgrunder – antikintresset, uppkomsten av museer som kulturella institutioner, samt historien om konst- och arkeologiska samlingars uppkomst i Sverige.
Gällande antiken är det viktigt att konstatera att även om de skandinaviska länderna låg bortom Romarrikets norra gräns, var romerska historiker förvånansvärt väl insatta i vad som låg bortanför deras horisont. Fynd från romersk järnålder berättar också om en omfattande handel mellan Romarriket och särskilt Sverige, men andra kulturella drag från Rom ska dessutom ha nått Norden och ha haft stor betydelse.
Renässansen tidevarv från 1400-talet och framåt medförde ett förnyat intresse för antikens värld. I och med det ökade konstintresset i Europa uppkom de första antiksamlingarna i Sverige på 1600-talet, främst genom handel och plundring under de svenska krigstågen på kontinenten. Under 1700-talets lopp uppstod ytterligare betydande antiksamlingar i Sverige, denna gång via det svenska kungahusets direkta insatser och inköp, vilka fortsatte långt in på 1900-talet. Upptäckten av de antika städerna Pompeji, Herculaneum, Stabiae och Oplontis utmed italienska Neapelbukten, vilka begrovs under lager av pimpsten och aska i ett utbrott av vulkanen Vesuvius den 24 augusti år 79 e.v.t., ledde till uppkomsten av arkeologin som vetenskap.
Medelhavsmuseet samlingar har huvudsakligen uppkommit via arkeologiska expeditioner eller utgrävningar, donationer av privata personer, stiftelser eller offentliga personer samt depositioner, men också egna inköp.
Storskaliga arkeologiska utgrävningar under svensk regi med viktiga inköp genomfördes i Medelhavsområdet och Mellanöstern från och med 1920-talet och pågick fram till 1950-talet. Sveriges genom tiderna största arkeologiska utgrävning ägde rum på Cypern (Svenska Cypernexpeditionen) 1927–1931, medan betydande arbeten eller andra utgrävningar också utfördes i Italien, Grekland eller Persien, vilka avsevärt byggde på museets samlingar.
Medelhavsmuseet som institution inrättades 1954 genom en sammansmältning av det Egyptiska Museet, som grundats 1928 vid Järntorget i Gamla stan i Stockholm, samt den Svenska Cypernexpeditionens arkeologiska material. Samlingarna utökades i slutet på 1950-talet genom tillförseln av de arkeologiska föremålen från de svenska utgrävningarna i Asine i Grekland och de iranska/persiska samlingarna. Depositioner och utlån finns även genom de arkeologiska samlingarna från museer som Nationalmuseum och Statens Historiska Museum.
Den viktigaste av de samlingar som överfördes till Medelhavsmuseet var Oscar Montelius arkeologiska samling från början av 1900-talet. Montelius var en förgrundsgestalt i tidig svensk arkeologi och brukar kallas för den “Arkeologiska typologins fader”.
Ännu under loppet av 1950- och 60-talen kunde Medelhavsmuseet tillföras betydande samlingar av etruskiska gravföremål, antingen via underhandlingar med den italienska staten eller donationer av privatpersoner, stiftelser eller inköp av Kung Gustav VI Adolf.
Medelhavsmuseet har varit inrymt i sina nuvarande lokaler – ett före detta bankpalats vid Fredsgatan i Stockholm sen 1982.
Sen år 1999 är Medelhavsmuseet en del av Världskulturmuseerna, en statlig myndighet som även går under namnet Statens museer för världskultur. I myndigheten ingår även Etnografiska museet och Östasiatiska museet i Stockholm, samt Världskulturmuseet i Göteborg.
Världskulturmuseerna har till uppgift att visa och levandegöra kulturer i världen med utgångspunkt i de samlingar som myndigheten förvaltar, särskilt kulturer med ursprung utanför Sverige. Myndigheten förvaltar en stor del av det statliga, internationella kulturarvet i Sverige. I samlingarna finns föremål från hela världen, och på museerna visas utställningar om alltifrån egyptiska mumier till globala samtidsfrågor. Världskulturmuseerna ska främja tvärvetenskaplig kunskapsbildning och publik verksamhet i nya former utifrån etnografiska, arkeologiska, konstnärliga, konstvetenskapliga samt andra samhälleliga och historiska perspektiv. Myndigheten ska dokumentera och belysa olika kulturers yttringar och villkor samt kulturmöten historiskt och i dagens samhälle. Statens museer för världskulturs uppdrag regleras av Kulturdepartementet och myndighetens ledningskansli är placerat i Göteborg.
Sök efter fler föremål från vår samling
