Villa Hadriana (Tivoli), kejsare Hadrianus villa, ett palats och en trädgårdsanläggning uppförd 118–133 e.v.t. söder om Tivoli. På bilden syns den så kallade marina teatern omgiven av en kanal, portik och en hög mur. Fotografi: FrDr, 2021. Wikipedia, CC BY SA 4.0.
Det är ingen hemlighet att kejsare Hadrianus (117–138 e.v.t.) älskade den klassiska grekiska konsten. Han hade fått utbildning i Athen och förgyllde Rom med ett antal allmänna byggnader. Däribland Pantheon (som byggdes om), samt Villa Hadriana där den grekiska konsten hyllades extra mycket. I själva verket var Hadrianus villa inte vilket hus som helst. Troligen är byggnaden den största och mest lyxigt bevarade romerska villan och rymde teatrar, bibliotek, konserthall, badanläggning, bostäder och vattenanordningar som marin teater, dammar, kanaler, bäckar och fontäner. Grekiskinspirerade mosaiker, målningar och statyer finns i mängder.
De klassiska grekiska idealen sträckte sig även till skulpturkonsten där man för första gången kunde betrakta en kejsare med skägg eller ögonen på ett tydligare sätt. Inom begravningstraditionerna genomfördes under denna tid även ett byte från kremering (bränning av aska) till likgravar. Detta resulterade i att rikligt mönstrade sarkofager (stenkistor) började användas. Mytologiska teman var särskilt populära, men också tankar om livet efter döden. Kejsare Hadrianus tid har beskrivits som en "pånyttfödelse” inom konsten och arkitekturen.
Porträttbyst av kejsare Hadrianus. Fotografi: FrDr, 2021. Wikipedia, CC BY SA 4.0.
