Augustus fredsaltare, även kallat Ara Pacis Augustae, Rom, Italien. Altaret är idag en form av rekonstruktion av originalet där originaldelar infogats. Fotografi: Manfred Heyde, 2009. Wikipedia, CC BY SA 3.0.
I första hand berättar skulpturerna från kejsare Augustus tid om hur personerna som gestaltas på altaret såg ut, eller kanske mer hur de ville att de skulle ses av andra. De skulpterade porträtten har flera klassiska drag som påminner om den grekiska konsten. En av de främsta orsakerna till detta var att denna konststil erbjöd Augustus möjligheten att påminna romarna och eftervärlden om att han faktiskt lyckades med att uppfylla sin adoptivfader Julius Caesars dröm om fred och välstånd. Med Augustus regeringstid var så att säga den ”gyllene tiden” tillbaka.
Augustus fredsaltare från ca år 9 f.v.t. ses idag som en höjdpunkt inom den romerska konsten och arkitekturen. Altaret blandar olika stilar och berättar i bilder både om makt, fred och välstånd.
Kejsare Trajanus tid inledde en ny epok i den romerska historien genom att han var den förste kejsaren som var född utanför Italien, i Spanien. Det andra unika med Trajanus tid var att det romerska riket nådde sitt allra största geografiska omfång. Imperiet sträckte sig från gränsen till Skottland i nordväst, till Mesopotamien i Mellanöstern i sydöst.
Till vänster: Relief till minne av kejsar Trajanus Parthiska expedition och militära seger 115-117 e.v.t. Colosseum museet. Fotografi: Kenneth Silver, 2008. Till höger: marmorbyst av kejsare Trajanus. Vatikanmuseerna. Fotografi: Kenneth Silver, 2008.
Trajanus lät resa Trajanuskolonnen år 113 e.v.t. Det är ett cirka 40 meter högt segermonument som gestaltar fälttåget mot dakerna (101–108 e.v.t.). Troligen var kolonnens mönster från början bemålade i färger. Även om det allmänna temat i kolonnens berättande bilder hyllade romarna infördes även ett nytt inslag som gestaltade krigets fasor och lidande. Inom detta fanns också en respekt för fienden. Något som tidigare saknats i det romerska bildspråket. Trajanuskolonnen anses vara ett av de främsta verken inom den romerska konstens historia. Kejsar Trajanus regeringstid ses ofta som den romerska konstens guldålder.
Trajanuskolonnen som invigdes år 113 e.v.t. Rom. Foto: Jean-Pol Grandmont. Wikimedia. CC-BY-SA 4.0.
Trajanuskolonnens detaljer. Fotografi: Mark Cartwright, CC BY NC SA 4.0. .
Kejsare Marcus Aurelius regering (161–180 e.v.t.) medförde nya tankar och ideal som kom att förändra den romerska konsten. Romarna utkämpade under denna tid ständigt krig i norr längs med Donaufloden mot olika barbariska stammar. På Marcus Aurelius kolonnen gestaltas dessa händelser.
Om kejsare Trajanus kolonn beskrivs som en “krigsdagbok“ över händelserna vid fronten i kriget mot Parthien rör sig bildspråket i kejsare Marcus Aurelius kolonn mellan “antikrig“ och den kamp den romerska kejsaren måste föra för att bevara rikets enhet och säkerhet. Det var troligen första gången som en romersk konstnär gavs fria händer att gestalta ett krigs brutalitet i och med kolumnen utsmyckning. Smärtan och lidandet hos fienden finns överallt utmed kolonnens långa mönsterrader. Bilderna visar avrättningar av lokalbefolkningen och hur kvinnor rövas bort med våld. Med andra ord var romarna villiga att erkänna att fienden var värd att berömmas för sitt mod och sin militära skicklighet. Utan tvekan var det första gången som ett verk inom den romerska konsten avbildade det egna folket som “grövre“ och mera barbariska än fienden de bekämpade.
Till vänster: Kolumn av kejsare Marcus Aurelius uppförd mellan 180–196 e.v.t. i Rom, nuvarande Piazza Colonna. Kolumnen är närmare 40 meter hög och har en 110 meter lång skulptur och spirallöpande fris. Motivet är fälttåget mot de danubiska stammarna som germanerna och sarmaterna på 170-talet e.v.t. utmed den norra gränsen. Fotografi: Marco Assini, 2011. Wikipedia, CC BY SA 2.0. Till höger: detalj. Fotografi: Adiran Arpingstone, 2007. Wikipedia: Public domain.
