För lärare - Lärarhandledning

Introduktion lärarhandledning (LÄNK) 

Föremålen och filmen kan förslagsvis användas som en fördjupning inom undervisningen om världskrigens era och det Andra världskriget, med fokus på kriget i Asien och Stillahavsområdet.

Se spåren 1900-talet och fram till idag (LÄNK) och Synen på människan (LÄNK)

Kopplingar till läroplanen Grundskola, årskurs 7-9, samt Gymnasium 

Innan filmen/föremålet 

Inled undervisningen med att lära om världskrigens era. Om olika samhällen under början av 1900-talet. Industrialismen, nationalismen, europeisk kolonialism och imperialism, världshandel, äldre kejsarsamhällen, nyare demokratier, storpolitik och konflikter, Första världskriget, Mellankrigstiden, kommunism, fascism, nazism, samt inledningen av det Andra världskriget. 

Berätta om vad ett museum är.

Se avsnittet om europeisk kolonialism och imperialism i Afrika under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Kungariket Benin och den brittiska erövringen 1897 

Till filmen/föremålet 

Titta gemensamt på filmen eller låt eleverna titta själva. Låt dem svara på antingen föremålsfrågor eller innehållsfrågor. Arbeta vidare med reflekterande frågor och övningar.  

Efter filmen/föremålet 

Besök Östasiatiska museet i Stockholm (eller liknande museum) och utställningen ”Japan – föremål och bilder berättar”. Ta del av skolprogrammet ”Japans kultur och historia” eller ”Kolonialism i Asien” och låt en av museets pedagoger visa er runt och berätta mer. 

Besök Etnografiska museet i Stockholm (eller liknande museum) och utställningen ”Japan” om Japan under Edoperioden (ca 1603-1868). I denna utställning finns en avdelning om Ainu – minoritetsfolk i främst de norra delarna av Japan (Hokkaido) samt Sachalin och delar av nordöstra Ryssland. Boka ett skolprogram (LÄNK) och låt en av museets pedagoger visa er runt.  

Läroplanskopplingar

Kopplingar till läroplanen i skolämnet Historia för Grundskola, årskurs 7-9, samt Gymnasium

Grundskola, årskurs 7-9 

Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700 

• Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. 
• Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. 
• Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. 

Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900 

• Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika. 
• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder. 
• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. 
• Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri. 

Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950 

• Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism. 
• Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen. 
• De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. 
• Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta. 

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid 

• Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen. 
• Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa. 
• Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor. 

Hur historia används och historiska begrepp 

• Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. 
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag. 
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter. 
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. 
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang. 
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser. 

Gymnasium, Historia 1b 100 poäng               

• Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur.  
• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.  
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.  
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.  
• Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan form, utifrån källkritiska kriterier och metoder.  
• Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter.   

Gymnasium, Historia 2b kultur  

• Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel idéströmningar, till exempel idéströmningar, mentaliteter och världsbilder, konstarternas utveckling samt de skiftande kulturella formerna för kommunikation genom tiderna.  
• Olika konst- och kulturbegrepp i historiskt perspektiv. Möten mellan etablerad kultur och olika former av nya kulturella rörelser.  
• Historiska begrepp och förklaringsmodeller och deras tillämpning på olika historiska frågeställningar.  
• Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar.  
• Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur.  

Gymnasium, Historia 3, 100 poäng   

• Någon global förändringsprocess under 1800- och 1900-talen. Dess konkreta förlopp samt konsekvenser för samhällen, grupper och individer på regional eller lokal nivå.  
• Olika metoder för att söka, bearbeta och sammanställa historiskt källmaterial, till exempel genom arkiv, muntlig historia eller digitala media.  
• Källkritiska och metodiska problem förknippade med behandlingen av olika typer av historiskt källmaterial inom till exempel politisk historia, socialhistoria eller miljöhistoria.  
• Hur undersökningar baserade på primärkällor utifrån en formulerad historisk frågeställning genomförs samt hur resultatet kan sammanställas, presenteras och ventileras.  
• Hur historia används inom kulturarvssektorn, till exempel arkiv, bibliotek och museer utifrån ett regionalt eller lokalt perspektiv.